Ingen konstnär har någonsin dragit så mycket publik till en av Sveriges mest välrenommerade konsthallar, Liljevalchs, som Lars Lerin. Under sommaren slog utställningen rekord när 170 000 besökare trängdes för att se över hundra verk av Sveriges mest populära akvarellmålare.

Lerin är sedan 80-talet mest känd för att skildra dunkla himlar som hänger över nordnorska Lofoten och krigets Syrien. Men det är bara under de senaste tio åren som Lerin blivit den konstnär som lockar fler människor till utställningarna än någon annan konstnär i Sverige. Ett av de verk som har fått mest uppmärksamhet under utställningen på Liljevalchs är serien Bibliotek, som porträtterar Lerins egna bokhyllor och tar upp alla fyra väggar i konsthallens största rum. Enligt konstnären själv växte verket från tre till tio ark när Lerins svärmor och svägerska var på besök hos honom och maken Manoel ”Junior” Marques. Surret och pratet från köket fick Lars att stanna i ateljén, och ”bli lite manisk”. Resultatet blev ett sällsamt porträtt av konstnären själv, där hans böcker och omsorgsfullt ihopsatta pärmar av material får berätta historien.

Lars Lerin, Liljevalchs

Akvarell har inte alltid haft den hippfaktor som det har idag. Både landskapsmåleri och akvarell har länge ansetts gammaldags och att sakna konstnärligt djup. Som tur är har nu både gallerierna och konstintresserade börjat se akvarellens speciella uttryck. En akvarell börjar oftast som tunna lager vattenburna pigment som långsamt byggs upp på tjocka papper. Landskapen träder fram som genom en dimma och får tyngd när skuggorna träder fram.

Lars Lerin har med sin konst, och en rad tv-program och dokumentärer tveklöst gjort akvarell till ett medium som har en självklar plats i vår samtid. Liljevalchs vårutställning har de senaste åren lyckats ta fram många yngre och nyskapande akvarellkonstnärer, ofta med människan och varandet i fokus. Även Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn har sedan starten år 2000 visat bredden av alla de uttryck som kan åstadkommas med vatten, pigment och papper.

Maria Nordin, Nordiska Akvarellmuseet

Gemensamt för många samtida akvarellkonstnärer är de stora formaten. Enorma papper som breder ut sig över hela synfältet, eller bildserier kant i kant. Akvarellens oskarpa känsla och stora dimensioner i kombination ger tittaren en känsla av drömlik närvaro i verken.

Även om akvarell idag fortfarande oftast förknippas med naturscener har vi nu börjat se hur teknikerna blir mer populära både hos konstnärer över hela skalan av yttringar. Gallerister och konstintresserade bör inte komma långt efter.